Det tredje stora etapploppet för året har startat, lillebror Vueltan. Men i år så känns den lite extra spännande då flera av GC cyklisterna som vurpade bort sig på TDF har sagt att dom är sugna på att ta sig an Vueltan. Så i år är fältet kanske mer spännande än på länge. Det började bra med dansk ledartröja genom Fuglesang. På tal om ledartröja. Skönt att Vueltan äntligen valt att ta bort den fisiga guldfärgade ledartröjan till förmån för en klart röd. Snygg och spansk om man frågar mig. Jag är helnöjd. För Vueltan har under väldigt länge haft ordentliga identitesproblem, man har mixtrat med formatet, längden på etapperna etc etc. Men nu känns det soom man hittat hem. Vueltan är tuff, intensiv och krävande. Inget som man bara rullar igenom som ett träningspass inför VM. Den attityden har fått Vueltan att framstå som ett skitlopp med Grand Tour status tidigare. Med dagens startfält så hoppas jag på spännande och hårda etapper med aktiva cyklister som bjuder på underhållning av världsklass.
Vi har två svenskkar med på startlinjen. jag har lite tappat hoppet om Gotland, det är dags för honom att ta ett kliv uppåt tycker jag, eller så får vi plocka ner förväntningarna. Kessiakof har haft ett otroligt bra år, med lite flyt så tror jag han kan överaska. Vi får se efter två veckor, där ligger hans brytpunkt tidsmässigt. Spännande!
Kör hårt!
